Sekelskiftet 1900 och tidens trädgårdsblommor

Vilka växter hörde det unga Storängen till? Eva Björkström, konstnär och trädgårdsdesigner och Storängsbo berättade i ett föredrag i mars 2024.

För de nya husägarna i Storängens barndom i början av 1900-talet var trädgårdarna väldigt viktiga.

“De som kom att bygga sina hus i Storängen ville bort från industrialism och maskiner. De ville tillbaka till naturen. Många influerades av Carl och Karin Larsson”, berättade Eva Björkström.

I Storängen anlitades arkitekterna på modet Ivar Callmander, Ragnar Östberg, Torben Grut med flera. Läs mer om arkitekterna på https://storangen.se/arkitekterna/ .

“De som flyttade till Storängen hade utbildning, men inte mycket pengar.”

Att kunna odla egen mat låg i tiden och passade plånboken. Många köpte sina växter på Experimentalfältet, ett område på Norra Djurgården i Stockholm ungefär där Bergianska trädgården ligger nuförtiden. Där bedrevs försöksverksamhet inom jordbruksområdet åren 1814–1976.

“Man kan läsa i brev och liknande att det var där Storängsborna gjorde gemensamma inköp, dels till planteringar längs vägarna, dels till parken och runt Samskolan. Det gjordes också gemensamma inköp för de privata trädgårdarna till exempel bärbuskar och fruktträd köptes gemensamt.”, berättar Eva Björkström och nämner att dalkullor kom och hjälpte de familjer som hade råd.

Hon berättar om växter som fanns i plantskolekatalogerna från Experimentalfältet – och som mycket väl kan ha funnits i Storängens trädgårdar.

Det som bildar avgränsningar, friväxande eller klippt häck.

• Gran, Inte det jag i första hand skulle rekommendera. inte helt lätt, vill ha bra jord och den måste hållas i schack, man klipper i augusti, men det måste finnas grönt innanför snittet. 
• Spirea flera sorter
• Snöbär kan bli invasiv, men dekorativ hela året.
• Schersmin förstås
• Sibirisk ärtbuske
• Bok Fagus,  eller Avenbok Carpinus. Dessa håller vi formklippta för ett åretruntintresse. Vi klipper det på försommaren. 
• Blodbokeshäcken. Den klipper vi tidigt på våren, en del säger en sida i taget, likadant om syren, men vi klipper allt samtidigt.

“Man måste komma ihåg att vi tvingar växter som strävar efter att bli ett träd att hålla sej till formen VI valt. Låter vi bli sekatören blir de träd!”

• Idegran Taxus Lätt att hålla formad, växer ganska fort trots ryktet. Vi klipper på försommaren och ibland putsar vi lite igen när det behövs för att behålla strikta formen. 

“Idegran har använts för att ge en lugn mörk bakgrund. Den som nu rekommenderas Taxus media hilli finns inte i katalogerna. Det är viktigt att välja rätt sort för uttrycket man vill ha, och gärna notera vilka sorter man planterat så man kan komplettera till exempel.”

• Liguster en annan häckplanta våra föregångare kunde ha valt, den kan man klippa eller låta växa fritt.

För kant och avskiljare:

• Buxbom är också lätt att forma, och har använts länge,

“Vi klipper våra buxbom runt midsommar, efter det vattnar vi och ger lite näring som kompensation för klippningen.”

• Berberis om man håller den ständigt klippt
• Järnek Euonymus nana lågväxande och grön året runt
• Isop Hyssopis officinalis
• Syren – signaturväxt för Storängen. Den är inte kinkig, men föredrar lite lerig och inte för sur jord. Den bör klippas om man vill behålla den som häck, supertät blir den inte. 

“Man klipper syrener efter blomningen och då de äldsta grenarna 30 cm över jorden, och då bör man också tillföra näring och när den är nyklippt hålla den vattnad.”

PERENNA VÄXTER

• Rosor förstås, som häck eller annat.

“Det är en bra växt, bra bladverk, och snygg också innan den blommar. Nypon kan vara en riktig tillgång på hösten. Vi klipper bort det som frusit eller är i vägen, grenar som böjs ner ger mer blommor.”

• Stjärnfloka Astrantia  lättodlad. så gärna ut fröna direkt färska, den är inte kinkig men vill helst inte växa för torrt.

• Nävor Geranium alla varianter användbara på många ställen. revar runt snällt en del är vintergröna
• Riddarsporre
• Stormhatt – tänk på att den är en av de giftigaste vi har i naturen!
• Blodtopp Sanguisorba. Vill ha en bra växtplats, fukt, mull och sol. 
• Akleja aquilegia sår sej lätt, stör ingen.
• Aklejruta Thalictrum aquilegiifolum sår sej lätt, stör ingen bra bladverk
• Bergklint Centaurea montana lätt att dela överlever länge, är en gammal trädgårdsväxt
• Violer

“Vilda växter som dyker upp, kan man vara tacksam över! “

• Hosta funkia snigelfavorit.

• Pioner Paeonia,

“Jag ger plantorna en näve benmjöl på våren, men tror de behöver kanske mer kärlek än så, skydd för tidig kyla och mer gödning efter blomningen, men egentligen är pioner väldigt långlivade.”

• Buskpion är en vedartad pion, blommar kort men magnefikt på våren.

• Julros Helleborus nigra, gillar när de får lite kalk, och där det inte är för torrt sägs det, men hos oss kan det bli torrt, men de sår sej, det är en överraskning vilken färg för de korsar sej. Jag klipper bort alla gamla blad på våren, för de kan få svartfläcksjuka. 
• Alunrot Heuchera – har tålig bladverket som är viktigare än blommorna.
• Löjtnantshjärta Dicentra.

“Finns liknande mindre till exempel Fänrikshjärta, dicentra formosa etc som är mer långblommade, tåligare.”

• Bergenia bergenia corodifolia också bra i lite torrare och ev skuggigare ställen, tålig, är ett lugnande inslag i rabatten, kan sättas som kantväxt
• Vallmo tålig och långlivad – finns i flera färger även om den oranga är den vanligaste.

“Det finns många sorters liljor en del ömtåligare än andra. Se upp för de granna orangeröda  liljebaggarna, dom klämmer jag ihjäl, och larverna i sitt äckliga bajs också förstås.!

• Daglilja hemerocallis är en tacksam och tålig växt, snyggt bladverk och blommar rikligt
• Krollilja brukar vara lilarosa, men finns i andra färger den  sår sej villigt. Lätt att föröka med fröna. Som de flesta perenner vill helst ha bra jord och lagom fukt och sol.

• Kejsarkrona kommer tidigt på våren. Sen måste man städa bort den, den vissnar stort och fult.  
• Nejlikor Dianthus är en av mina små älsklingar, särskilt de små
• Flox phlox paniculata Finns alltså massa olika sorter perenna ettåriga, högre o lägre. De vill växa lite soligt osv som de flesta perenner, en bra växt att ha i sin trädgård, klassisk
• Studentnejlika Brinnande kärlek Lynchis calcedonia är en gammal populär perenn, lättodlad
• Aster. 
• Skogsaster
• Bolltistel Echinops sår sej stundtals för ivrigt, men bra i vas. Den  doftar ljuvligt
• Höstanemoner Anemone hupehensis.

• Gullviva Primula veris behöver som alla de andra vivorna en lite fuktigare växtplats, det finns många trädgårdsvivor
• Blodormrot Bistorta en mycket tacksam växt, blommar länge kanske lite väl villig att sprida sej om man inte gläds åt det.
• Höstrudbeckia Rudbeckia laciniata Goldball ”Synnerligen praktfull växt med stora dubbla blommor under hela eftersommaren. Förträfflig till snitt”
• Iris Germanica – det finns så många varianter.
• Svärdslilja Iris finns i många färger och sorter, en del vill stå fuktigt men den vanliga Germanica vill ha sol och torra lite blottade rötter

Tvååriga växter

• Borstnejlika Dianthus barbatus
• Digitalis purpurea 
• Gyllenlack Erysium Cherianthus 
• Judas penningar Lunnaria annus
• Stockros Alcea rosea
• Trädgårdsnattviol Hesperis matronalis
• Nejlika Dianthus caryophyllus

 Ettåriga växter

• Tobak Nicotiana alata
• Blårisp Limonium
• Lobelia lobelia erinius 
• Lejongap Anthirrinium majus
• Petunia Petunia hybrida
• Leverbalsam Ageratum
• Sommaraster Callistephus
• Lövkoja Matteola incana
• Sammetsblomma tagetes 
• Verbena hybrida
• Zinnia Zinnia elegans

Vill du se och höra Eva Björkström berätta om trädgårdar? Följ henne på youtube: https://www.youtube.com/@eva-bjorkstrom